Ankyloserande spondylit (AS)

För över 10 år sedan fick jag reda på att jag är kroniskt sjuk.

Beskedet var lite chockerande men på något sätt var det skönt att äntligen få en diagnos. Det blev liksom på riktigt, mina smärtor fanns på riktigt, äntligen var det någon som tog mig på allvar.
I alla år har jag försökt ignorera och bita ihop. Tänkt att det nog inte är så farligt ändå, många har det värre. Jag har inte ens riktigt läst på ordentligt om vad jag går och bär på. Har skjutit det ifrån mig, gång på gång på gång. Jag har gjort mitt bästa för att ignorera värk och stelhet och ibland även inbillat mig att det finns dagar när jag inte har ont någonstans. Det är inte sant. Jag biter ihop, sväljer och svarar att allt är bra.
Just nu känns det som verkligheten har hunnit ikapp mig.
Jag blir sämre
Jag får mindre och mindre bra dagar. Värken är intensivare. Jag får ont på ställen jag inte haft innan. Jag får oftare säga till barnen att jag inte orkar. Jag gråter mer. Jag är trött, trött och trött...
Jag skrev en egen vårdbegäran till reumatologen för ett antal veckor sedan. Jag har lämnat prover och nästa vecka ska jag dit. Hoppas de kan hjälpa mig lite med råd osv.

Men idag är en bra dag! Solen skiner  och snart kommer tåget som tar mig hem efter jobbet. På schemat idag står Pokémon-jakt med storasystern och promenad med god vän.

Ha en skön kväll!


Vår

Nä jag har inte försvunnit :) Mycket att stå i, kroppen har varit sämre än på länge och orken har inte riktigt funnits. Men nu är våren här, jag börjar få upp lite ny energi. Jag ser verkligen fram emot sol, blommor, och odling, nytt trädäck som är i full gång, trädgårdshäng och fix, ny liten kusin och så småningom sommar och semester...


Var på Kavat idag och skulle köpa gummistövlar till storasyster. Vi kom hem med tre par andra skor istället. Ooops :)
Toppen med kavat-butik runt hörnet. 



Hyllsystem

Jullovet det långa är nu slut. Vi har umgåtts, pysslat, badat, åkt pulka och bara varit. Sovit länge på morgnarna och låtit dagarna flyta ihop. Såå skönt!

Nu är det dock över och det är det arbete igen.
Vi har skapat lite ny förvaring i båda tjejernas rum under ledigheten. Hyllor på sparringskenor blev det. Detta är storasysterns variant, hon blev supernöjd


4e advent

Fjärde advent idag då, vi sitter i bil på väg att äta julbord och fira 40-åring. Vad gott det ska bli :)


Mycket firande nu. Ett-årskalas och julfest med jobbet samt 40-årsfirande och julbord denna veckan. Nästa vecka kommer min födelsedag och julafton :) Hej å hå! Kul såklart men mycket att stå i.

Försökte baka glutenfria kakor i förmiddags, de blev vidriga. Smakade bara potatis huuuu. Ajöss med dem, men men jag har ju hela två dagar på mig att baka till födelsedagen 😊😬

Ha en skön söndag hörrni! :)



Minnen

Julen väcker mycket minnen tycker jag från barndomen. Traditionerna vi hade och känslorna, sakerna och alla i familjen runt omkring. Då när alla fortfarande levde...

Farmor och farfar, Gammelmormor, mammas farfar, gammelmormors syster med man, mormor, morfar och moster, alla är de borta nu. Svårt fortfarande att morfar och moster inte finns med oss. 5 år sedan nu men tomrummet är fortfarande enormt och hjärtat värker fortfarande från och till. 
Tomten nedan är verkligen min morfar i ett nötskal :) En reklamtomte i papp från Opel, från tiden när han var bilförsäljare. Jag har sett den i hela mitt liv. Nu sitter den och hälsar välkommen när man kommer in i hallen hos oss. Och visst ler man lite när man ser den? :) Jag kan höra hur morfar skrattade när han satte upp den haha. Det spelar ingen roll att den inte är så tjusig kanske, den är kul och det var min morfars. 

Mormors bidrag i detta inlägg är denna tavlan. Hon har såklart sytt den själv och jag älskar den. Hon var så duktig på att sy. Och så morfars upphängning på bakstugan med ett gammalt plastsnöre. Också denna har jag växt upp med och vill inte vara utan på jul. Har flera andra julsaker från dem som jag norpade åt mig när vi tömde deras hus, på det sättet finns de lite med på jularna ändå...



Syskonkärlek alltså....

När lillasyster är hemma och är krasslig och storasyster pysslar ihop detta till henne på dagis.... då känns det i hjärtat...
Band med hjärtan tejpade på liten lapp med text.... så fint!
Underbart att de älskar varandra och underbart att också uttrycka det!
Dessutom förundras jag över storasysterns förmåga att skriva, inte 5 och ett halvt än och stavar hyggligt rätt till förvånansvärt många ord.

Det är iallafall underbart med syskon!!!

.


Nya tider

Då så, då var man igång igen, jobbet är igång igen och vardagen rullar på. Semestern är över för denna gång och vi har ett antal fina minnen med oss från våra lediga dagar.
Mycket glass har det blivit och mycket fokus på aktiviteter för barnen.
Vi har besökt Tomteland, Liseberg, Universeum och Kolmården. Tummen upp för alla!
Vår vecka i Dalarna var super! Bra boende, fin omgivning och strålande sommarväder varenda dag. Lite synd att vi fick en magsjuka med oss hem men det är nästan glömt nu :)
Göteborg med tåg och hotell och nästan helt utan regn var jättelyckat.
Och sista veckan blev det en spontaninbokning på Vildmarkshotellet i Kolmården. Två dagar i parken med djur, bamses värld, teater, safari i linbana, delfinshow, klappa orm, karuseller mm mm. Och så superbarnvänligt hotell med lekrum, ansiktsmålning, bio, disco och bad i bassänger. Tack bästa mamma som tog med oss dit!!

Nu planerar vi för en resa för två. Vi har inte åkt någonstans tillsammans sen innan barnen. Har knappt varit på restaurang ihop eller nåt så nu är det verkligen dags. 4 dagar är det tänkt men inget bokat ännu...


Grafitti och magsjuka

För någon vecka sedan när pappa var hemma och såg detta på altanen tyckte han att det såg ut som en grafittimålare bor hos oss :)

Just nu sitter jag i vårt hyrda hus i Dalarna och vakar lite över lillasyster. Hon har kräkts hela dagen stackaren. Knappt fått behålla vatten. Jag hoppas verkligen att det går över nu. Var rätt orolig ett tag när allt kom upp gång på gång på gång. Liten febrig slö kropp, väldigt lite vätska och supervarmt väder.
Väckte henne nyss och gav henne lite vatten, hon somnade om direkt. Får se om vi vågar sova något inatt. Hoppas verkligen att lillasyster får må bra de sista dagarna på vår Dalarnavecka.


Ny cykelhjälm

Köpte mig äntligen en ny cykelhjälm. Har tänkt på det hur länge som helst. Min gamla var över 10 år gammal och röd och glansig. Ville ha en svart och matt och fick syn på en häromdagen som var helt ok.
När Storasyster och jag var ute på liten kvällsrunda såg vi en familj på cykel som liknade vår minsann. En mamma med hjälm, ett barn på egen cykel med hjälm, ett barn i cykelsits med hjälm och en pappa utan hjälm....
Så brukar vi också se ut. Varför har papporna inte hjälm? Möter många utan hjälm, både mammor, pappor och andra.
Sen barnen kom har vi ju ett ännu större ansvar att hålla oss i livet. Och hur ska vi lära barnen att ha hjälm om vi inte har det?
Jag har alltid min på mig och det borde väl alla ha? 😊👍


Att vara bygglovshandläggare

Jag får väldigt ofta en otroligt sval reaktion på när jag berättar att jag bytt jobb och jobbar som bygglovshandläggare. Jag läser mellan raderna och ser att folk tänker "hur kan hon byta från att jobba på arkitektkontor till att vara bygglovshandläggare"
I stort sett alla reagerar så. Inte så många säger det rakt ut men man märker det ändå.
Jobbet har så oförtjänt dåligt rykte och många har inte en aning om allt vad vi sysslar med. Jag förstod inte heller först hur komplicerat och komplext jobbet är.
Vi som jobbar på avdelningen är ingenjörer och jurister och vi har vår egna administrativa personal som hjälper oss med administrativa arbetsuppgifter.
Vi granskar ärenden, vi läser lagar och normer och regler. Vi ska tillämpa PBL, BBR, och andra lagar och regler. Och det är inte alltid lätt vill jag lova att tolka lagtext. Vi ska kunna regler kring tillgänglighet, brandfrågor och glasareor osv. Vi ska hålla koll på markföroreningar, kulturinventeringar, servitut, strandskydd, översvämningsrisker, och alltmöjligt. Vi skriver tjänsteutlåtanden och förklarar för våra politiker varför vi anser att utgången i ett ärende ska bli si eller så. Vi håller i möten för alla som ska bygga nytt och förklarar för dem hur processen går till; vad de behöver tänka på när de bygger, vi förklarar plushöjder, LOD, radonrisk, oljeavskiljare osv osv. Vi gör arbetsplatsbesök och ser så byggarbetsplatsen ser ok ut, att den är i ordning, är säker och att arbetsmiljöplan finns.
Vi är ute mitt ute i obygden där folk vill bygga för att göra bedömning om det är lämpligt att bygga där.

Vi pratade på jobbet om hur man ska göra för att ge jobbet högre status. Min chef tyckte tex att vi skulle heta bygglovsingenjörer istället. Vet inte om det skulle göra någon skillnad men handläggare får en att tänka på typ försäkringskassan och csn kanske :)
Nåja, jag har iallafall inte ångrat mig en enda gång att jag bytt. (Iallafall inte än haha) Jag trivs bra och lär mig massor hela tiden. Har snart jobbat där ett år nu, jösses vad fort det året gått, känns som om jag nyss började. Det har varit väldigt intensivt med massor att göra och semestern känns väldigt välkommen för att ladda batterierna lite nu.
Har varit ledig en vecka nu men ska jobba nästa och sen blir det ledigt igen några veckor.


Att dela med sig

Vad svårt det är med tiggarna tycker jag... Jag ger ibland och ibland inte. Och varje gång jag går förbi utan att ge så bubblar ett litet dåligt samvete upp.
Men hur gör man? Vem ska jag ge? Hur mycket och hur ofta? Jag kan ju inte ge alla hela tiden...
För några veckor sedan köpte jag en klase bananer och gav bort. Kvinnan blev jättetacksam och när jag gick ifrån henne kände jag att jag ju kunde gett henne mer än bara några bananer egentligen. Jag är bra på dåligt samvete, en av mina specialiteter...
Jag tycker det är svårt. Önskar man kunde hjälpa alla som inte har pengar, jobb eller mat. 
Och tänk om man kunde hjälpa alla som måste fly, flyktingarna i världen är fler än någonsin nu, tänk om man kunde hjälpa alla, jag önskar verkligen att det vore så...


.

De där döttrarna

5 och 3 är de nu!!
Nyss fyllda båda två och vi har firat och kalasat i flera omgångar.
Vad stora de är! Älskade barn. 
Idag frågade storasyster hur de som är fattiga gör om de inte har pengar att köpa mat. "Blir de inte väldigt hungriga då?"
"Och varför har inte kvinnorna utanför något jobb, i Sverige finns det väl jobb?"
Hon funderar så mycket och hon är så klok! (Tycker såklart alla om sina barn men ändå :))

Det fanns en tid när vi inte visste om det skulle bli några barn över huvudtaget. Många tårar och många många månader  senare föddes dock vår K, det vackraste vi sett och dessutom fick vi en underbar lillasyster också, två år senare. Kärlek fick en ny dimension och livet blev rikare, större och bättre. Nu finns de hos oss som det mest naturliga i världen och det är fantastiskt att få följa dem och se dem utvecklas varje dag.


.


Jobba deltid

Häromdagen lämnade jag tjejerna som vanligt. Småpratade lite med en i personalen om hur fantastiskt det är att få jobba 80%
Hon säger då att det inte är så många som gör det nuförtiden utan att det var mycket vanligare förr. Nu finns maxrtaxan och man får betala lika stor dagisavgift ändå.
Hur kommer då det sig att pengarna styr så? På jobbet dräller det in bygglovsansökningar från "vanligt folk" som bygger hus för flera miljoner, hus som jag aldrig skulle anse mig ha råd med. Men jobba lite mindre för att få lite tid med barnen har man inte råd med?
Har vi dyrare levnadsvanor idag? Vill vi inte avstå märkeskläder, ny soffa och ishockeyutrustning eller en pool på baksidan? Eller är jobbet och karriären så viktiga att vi hellre jobbar än att vara med våra barn? Jag bara funderar? :) Kanske är det inte så, kanske tänker jag fel.
Tiden går så fort så fort och snart är det skoldags och då finns inte längre möjligheten att bara stanna hemma en dag. 
Såklart har alla olika ekonomiska möjligheter men för mig är den där lediga vardagen hemma med tjejerna så mycket viktigare än att lägga ett antal tusenlappar på dyra semestrar tex.
För mig är det så självklart. Men det är det tydligen inte för så många.
Jag blev lite förvånad faktiskt. 
Nåja, idag är vi lediga eftersom jag gick utbildning i onsdags på min lediga dag. Jag blir tvungen att åka till veterinären strax med katten som gissningsvis har fått urinvägsinfektion... Pju
Ha en skön helg alla!

Mammas grattis

Bästa mamma...


Är inte det bästa man kan få när någon lagt ner sin tid på att göra något till en...


.

Mycket prylar nu

Ja jag vet, det är mycket prylar på bloggen nu.
När man fyllt jämnt och det dessutom varit jul så blir det en del.
Det får en ju att verka rätt materialistisk kanske så jag får väl också göra ett inlägg om att ge bort "ingenting" som det sägs i reklamen.
Ibland alla presenter som vi fått har vi också fått två överlevnadspaket från Unicef, 2 st nöd-kit och 2 st matpaket till Syrien från röda korset.
Jag tackar så mycket för detta, det behövs verkligen och en suverän sak att ge bort. 
Själv gav jag tyvärr inte bort något liknande. Mitt lilla strå till stacken påbörjade jag i början på förra året och sen dess är jag månadsgivare i Unicef och ger dem 100:- i månaden. Känner ofta att jag borde göra mer men jag har iallafall gjort något.



.


December

Årets snabbaste månad är över.
December hastade förbi i raketfart. Först  planerades 40-årsbalunsen. Inbjudningar skrevs och skickades, priser gjordes, motiveringar skrevs, tävlingar tillverkades, festutstyrseln tillverkades, mat planerades och lagades, tal skrevs, festlokalen pimpades och dukades. Och festen gick av stapeln! Med bästa vänner och familj blev det en härlig kväll!

Så firades det vidare på själva födelsedagen med fina presenter, smörgåstårta, fika och bubbel. 

Sen kom julen, vi var hos oss i år, gick till kyrkan på förmiddagen, julbord lagades och åts, tomten kom, gröt, godis, glögg och paket i massor.
Så nyår på det. Trevlig kväll med god mat hos fina vänner.

Och nu är det januari, jag sitter och tittar på vår fina gran och undrar som vanligt var december blev av... hinner aldrig med riktigt. 

Så flyttade ett gäng elefanter in i vår soffa. Födelsedagspresent från mor och båf. Jag tackar och bockar!!

.


Lägesrapport

Och så blev jag oxå magsjuk! Vidrigt!
Får dock vara glad att det är nu och inte nästa vecka...

Men så har jag blivit faster!!! Faster till världens finaste lilla tjej. Jag kan inte bärga mig knappt tills jag får träffa henne! Världens stoltaste och gladaste faster just nu. Jag är så lättrörd att jag nästan börjar gråta bara av att se bilderna!
Välkommen till världen lilla du!!




.




Snart bebis

5 dagar till bebis. 5!
Om 5 dagar blir jag faster. Oj, vad jag är förväntansfull! Vad snabbt det går. Känns som de nyss berättade det. Sååå mysigt att få snusa på liten bebis, jag kommer vilja hänga där jämt :)

.

Trångt men magiskt

Att krypa ner intill.
Att få ett litet ben över sig
Att ligga tätt tätt
Att knappt kunna vända sig
En liten varm människa.
Omvärlden försvinner.
Tung lugn andning.
Rofyllt
Jag kryper ner, lägger mig tätt tätt intill en stund, ger en puss på kinden
Visst är det trångt men visst är det magiskt på samma gång.
Vi är så lyckligt lottade.

.

Tiden

Så sprang tiden på igen. Arbetsdagarna går supersnabbt och de lediga ännu snabbare. En vecka passerar utan att jag  hinner blinka.
Häromdagen fick jag kommentaren "vad ung du ser ut, ser ut som du gjorde i gymnasiet" ha!! Säkert :) Det är ju bara över 20 år sen. Men visst, tack för det :) Kan ju vara bra att veta att man inte ser ut som en tant iallafall haha.

Har varit usel i kroppen ett tag nu, hoppas det släpper greppet snart, orkar så lite då och får inget gjort om kvällarna. Och dåligt bloggande blir det med :)

Snart framme vid jobbet nu. Ha en bra torsdag alla!!

.

Tidigare inlägg