Sminkbord

Jag hade turen att få ha min gammelmormor kvar i livet när jag växte upp.
Jag har många minnen kvar av henne och tittar fortfarande upp mot hennes lägenhet när jag går förbi där hon bodde. Tittar upp mot hennes fönster och minns hur det såg ut därinne. Minns hennes möbler, minns känslan därinne. Jag minns hennes lite för svaga blandsaft i skafferiet, hennes runda kex och hur hon tog smör på skeden när vi åt kokt ägg. 
Jag minns också väldigt väl den dagen när hon sa till mig -"när jag är borta en dag så ska du ha det där bordet"
Bordet hon pratade om var ett sminkbord som stod i hennes sovrum, på det stod en pigtittare.
Både bordet och pigtittaren blev mina när hon gick bort för väldigt många år sen nu. Ganska nyligen flyttade bordet in i tjejernas sovrum. Storasyster blev alldeles utom sig av glädje när vi ställde in det och tycker det är jättefint. Jag håller med henne. Pigtittaren står i ett annat rum, jag tycker att bordet är finare som det är och den runda spegeln syns. 
Vad härligt det är med möbler som har en historia med sig, möbler man sett sen man var liten och som tillhört någon som varit viktig i ens liv. De möblerna är på något sätt alltid lite finare än andra...



.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så jättefint bord och vilken fin historia. Förstår att storasyster tycker att det är fint! :-)

2015-03-27 @ 10:57:58
Postat av: Maria

Mitt namn försvann visst på inlägget ovan?

2015-03-27 @ 10:58:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback