Dagbok
Aldrig i mitt arbetsföra yrkesliv har det varit så svårt att börja jobba efter semestern...
Ena stunden känns det som om jag skulle kunna säga upp mig direkt och bara strunta i alltihopa för att det skulle vara värt det.¨
Nästa stund griper givetvis den lilla realistiska sidan upp och säger att det kan man ju verkligen inte göra, hur skulle det se ut...... Piss!!
Är så trött på hela företaget så hälften vore nog!
Jag kan inte för mitt liv förstå hur folk kan vara särbos i flera år och tycka att det går bra....jag fattar det bara inte. Jag tycker det är döden! Sitta här o titta på dåliga tv-program med mig själv i en liten lägenhet
... nä vet nån vad...
Jag har bestämt mig för att börja skriva dagbok, alltså då förstoss mera privat än detta. Här kan man ju inte basunera ut alltmöjligt för vem vet vem som läser...
Ena stunden känns det som om jag skulle kunna säga upp mig direkt och bara strunta i alltihopa för att det skulle vara värt det.¨
Nästa stund griper givetvis den lilla realistiska sidan upp och säger att det kan man ju verkligen inte göra, hur skulle det se ut...... Piss!!
Är så trött på hela företaget så hälften vore nog!
Jag kan inte för mitt liv förstå hur folk kan vara särbos i flera år och tycka att det går bra....jag fattar det bara inte. Jag tycker det är döden! Sitta här o titta på dåliga tv-program med mig själv i en liten lägenhet
... nä vet nån vad...
Jag har bestämt mig för att börja skriva dagbok, alltså då förstoss mera privat än detta. Här kan man ju inte basunera ut alltmöjligt för vem vet vem som läser...
Kommentarer
Trackback